Udda Utflykter (2024)

03/09/2024

Udda Utflykt # 724 - Bangstenen

Bangstenen vid Hoburgen på Gotlands sydspets är ingen vidare omtalad sevärdhet. Få om någon turistguide tar upp den, och på plats saknas all form av skyltning. Den lilla obskyra stenen ligger helt ensam på en hed och att över huvud taget hitta den kräver ett visst mått av tur.

Året var 1972 och professor Ragnar Rylander hade fått i uppdrag att undersöka hur människor reagerar när de utsätts för en ljudbang från ett flygplan som passerar ljudvallen. Undersökningen genomfördes av Omgivningshygieniska avdelningen på Statens Naturvårdsverk samt Hygieniska institutionen på Karolinska Institutet tillsammans med forskare från USA och Frankrike. Platsen de valde för experimentet var Hoburgen på Gotland.

Omkring 20 personer hade rekryterats från fastlandet, tillsammans med ett antal gotländska kvinnor som värvats genom annonser i lokalpressen. Ett okänt antal får hjälpte också till. Försöksplatsen överflögs mellan 5 och 13 gånger per dag av jaktplanet j35 draken, och försökspersonernas reaktioner noterades.

Resultatet var i efterhand ganska väntat: Fler personer blev överraskade om ljudbangen var starkare, men reaktionens styrka verkade inte påverkas av ljudnivån. En överraskande hög smäll var alltså en överraskande hög smäll. Också fåren blev förvånade. Ibland slutade de till och med att äta.

Till minne av denna banbrytande forskning finns alltså Bangstenen på en hed vid Hoburgen. Inskriptionen lyder kort och gott:

”Bang -72”

Parkering finns vid restaurangen nedanför kullen. På plats kan det beta får.

01/09/2024

Udda Utflykt # 732 - Åbrott Domarring

Det kan vara lätt att bli smått överväldigad av Bohusläns till synes ändlösa uppsättning av välbevarade fornlämningar, något som kanske framförallt gäller Tanums kommun. Trots det är domarringen i Åbrott väl värd ett kort stopp på en fornminnessafari genom kustlandskapet.

Domarringen består av 22 resta stenar i en cirkel på 18 meter i diameter. Det är mycket sällsynt att domarringarna uppfördes med fler än 13 stenar, oftast var det bara 9. Varför antalet stenar varierar mellan domarringarna är oklart, kanske fanns det regler för gravarnas utformning utifrån den gravsattas sociala position.

När domarringen undersöktes och restaurerades 1940 fann man lämningar efter en kremerad människa. Gravgåvorna som skickats med den döde bestod av en glasbägare, ett bryne och en benkam. Domarringen var ursprungligen en del av ett större gravfält med ett tiotal ytterligare gravar. Vissa är fortfarande markerade med resta stenar men de flesta är skadade av grustäkt.

Domarringen i Åbrott ligger strax intill den passerande landsvägen och det finns en liten parkeringsficka, markerad stig samt informationsskylt i anslutning.

01/09/2024

Udda Utflykt # 723 - Åbrott Domarring

Det kan vara lätt att bli smått överväldigad av Bohusläns till synes ändlösa uppsättning av välbevarade fornlämningar, något som kanske framförallt gäller Tanums kommun. Trots det är domarringen i Åbrott väl värd ett kort stopp på en fornminnessafari genom kustlandskapet.

Domarringen består av 22 resta stenar i en cirkel på 18 meter i diameter. Det är mycket sällsynt att domarringarna uppfördes med fler än 13 stenar, oftast var det bara 9. Varför antalet stenar varierar mellan domarringarna är oklart, kanske fanns det regler för gravarnas utformning utifrån den gravsattas sociala position.

När domarringen undersöktes och restaurerades 1940 fann man lämningar efter en kremerad människa. Gravgåvorna som skickats med den döde bestod av en glasbägare, ett bryne och en benkam. Domarringen var ursprungligen en del av ett större gravfält med ett tiotal ytterligare gravar. Vissa är fortfarande markerade med resta stenar men de flesta är skadade av grustäkt.

Domarringen i Åbrott ligger strax intill den passerande landsvägen och det finns en liten parkeringsficka, markerad stig samt informationsskylt i anslutning.

30/08/2024

Udda Utflykt # 722 - Struves Meridianbåge Jupukka

Av de femton världsarv som finns i Sverige så är Struves Meridianbåge utan tvekan det mest obskyra. För att bestämma jordens exakta form och storlek utförde astronomen Wilhelm von Struve ett gigantiskt mätprojekt på 1800-talet, från svarta havet ända upp till Nordnorge genom Sverige. Utifrån uppmätta trianglar på marken kunde man beräkna avståndet mellan punkterna och på så sätt få fram för den tiden oerhört precisa resultat.

Arbetet var ett stort internationellt samarbete, alla hade användning för mer precisa kartor och utan att dela datan över nationsgränser skulle den inte vara användbar. Arbetet med trianguleringen var oerhört krävande både sett till avstånden och terrängen men också tidsinvesteringen. Struves meridianbåge tog nästan 40 år att mäta upp.

Hela sträckan består av 256 mätpunkter fördelade på 2820 kilometer där varje mätpunkt ligger på 30 kilometers avstånd till nästa. Totalt är 34 av mätpunkterna utsedda till världsarv av Unesco och av de sju som ligger i Sverige finns fyra med på listan.

På Jupukka strax norr om Pajala finns en av de mätpunkter som är med på världsarvslistan. Det var här på toppen, 277 meter över havet som en av mätpunkterna låg. Tyvärr finns det inget bevarat på platsen förutom en skylt, men det finns en rastplats och utsikten är milsvidd över de till synes ändlösa skogarna.

En promenad från parkeringen upp till mätpunkten på Jupukka tar ungefär femton minuter. Trevligast är det på sommaren men det går att vandra upp så länge inte snön är för djup.

28/08/2024

Udda Utflykt # 721 - Skans Alanäs

Under beredskapsåren låg en stor befästning i den lilla byn Gäddede nära den norska gränsen. Om det gick sig illa, och det tog man för givet att det skulle göra, om inte förr så i alla fall någon gång senare, så skulle de anfallande tyska styrkorna stoppas redan där.

Idag finns inte många spår kvar av den en gång stora skansen, men Gäddede var inte den enda försvarsanläggningen som skulle skydda Jämtland mot den tyska framryckningen. Utmed väg 342 uppfördes fyra ytterligare skansar. Om Gäddede skulle falla så skulle det fortfarande finnas chanser kvar att stoppa tyskarna innan de nådde Strömsund.

Den sista, och största skansen uppfördes vid Alanäs och om även den föll så skulle tyskarna ha fri passage mot Strömsund och sedan vidare in i landet. Skansen uppfördes till stor del högt upp på berget, med ett stort antal värn på och i berget.

Skansen Alanäs var den första att grävas fram och är idag den mest besökta av de fyra skansarna mellan Strömsund och Gäddede. Flera värn är öppnade och kan besökas, samtidigt som skansens läge högt upp på berget förstärker dess dramatiska historia. Kvar återstår att öppna det stora bergrummet, något som kanske blir verklighet för föreningen i framtiden.

Skansen Aranäs och de andra befästningarna är på sätt och vis ett arkeologiskt hembygdsprojekt. Där fortfifikationsverket en gång var framme och förseglade bygdens historia för all framtid är byborna nu framme med hackor och borrar för att bryta förseglingen till sitt förflutna. Som besökare får man ta eget ansvar för sin säkerhet och grova skor, ficklampa och för den klumpige även hjälm är att rekommendera.

Vid parkeringsplatsen finns en informationstavla med karta över skansen och föreslagen promenadrutt.

26/08/2024

Udda Utflykt # 720 - Frösöstenen

Runstenen Frösöstenen i Östersund är Sveriges nordligaste runsten och Jämtlands enda. Trots sitt avskilda läge, eller kanske på grund av det, är Frösöstenen ett av de viktigaste ristade tidsdokumenten. Runstenen är inte en av alla de tusentals gravstenar som står resta över landet, med namn som sedan länge bleknat i gårdarnas minnen. Inskriptionen på nusvenska lyder istället:

”Östman, Gudfasts son lät resa denna sten och göra denna bro, och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron. Tryn och Sten ristade dessa runor.”

Frösöstenen berättar om Östman, son till Gudfast, som kristnade Jämtland och Åsbjörn som uppförde en bro. Runristningen indikerar att kristnandet av Jämtland var en organiserad ansträngning, som involverade infrastrukturutveckling som brobygge, och leddes av inflytelserika lokala figurer som Östman och Åsbjörn.

Det är världens enda kända runskrift som berättar om kristnandet av ett helt land, vilket gör Frösöstenen helt unik. Den enda parallellen i runmaterialet är den större Jellingestenen i Danmark, som berättar om kristnandet av ett folk - danerna.

Frösöstenen ristades omkring 1050 och restes nere vid vattnet på Frösön. När bron över till fastlandet byggdes 1969-1971 flyttades runstenen till Hornsbergskyrkan, drygt 100 meter från sin ursprungliga plats.

Parkering finns vid kyrkan och på plats står en informationsskylt som berättar mer om Frösöstenen.

24/08/2024

Udda Utflykt # 719 - Öresundsbrons Utsiktsplats

En utsiktsplats är ofta ett trevligt ställe för att orientera sig i landskapet – eller bara för att njuta av utsikten. Ibland är däremot utsikten ganska märklig och så är fallet med utsiktsplatsen för Öresundsbron.

Under tiden Öresundsbron byggdes så uppförde broägarna Svedabs en stor byggnad vid brofästet som de kallade för Utsikten som stod klar 1998. Tanken var att den nyfikna allmänheten därifrån kunde följa det monumentala brobygget, samtidigt som lokalerna inhyste den anknutna Öresundsbroutställningen.

Utsikten är en imponerande byggnad som ritades av Greger Dahlström och Stanislaw Welin vid arkitektbyrån FFNS. 1998 fick den till och med Malmö stads stadsbyggnadspris. Men när bron var färdig stängdes utställningen 2001 och Malmö stad tog över lokalerna. Problemet med Utsikten är att den ligger ganska avsides, samtidigt som själva utsikten ut över Öresundsbron på sin är höjd intressant för en liten stund.

Idag drivs lokalerna under namnet Luftslottet och byggnaden hyrs ut till olika evenemang. Takterrassen för att beundra den stora bron är däremot öppen för allmänheten, tillsammans med en övergiven kajplats och en stor parkering.

Utsiktspunkten för Öresundsbron får räknas in i kategorin osevärdheter. I slutet av dagen är det trots allt bara ett halvt övergivet område i stadens utkant, fast med en stor bro i blickfånget. Parkering finns det däremot gott om.

22/08/2024

Udda Utflykt # 718 - Udden Skulptur

Udden Skulptur i Hunnebostrand är en internationell skulpturutställning på en plats med djupa rötter i stenindustrin. Hunnebostrand som ursprungligen var en liten fiskeby, blev från mitten av 1800-talet en av de mest framstående platserna för stenbrytning och stenhuggeri i hela Sverige.

Området kom att spela en betydande roll i leveransen av granit och andra bergarter till många stora byggnadsverk. Både granitpelarna till Göteborgs universitet såväl som granitdockorna till Riksdagshuset i Stockholm tillverkades här i Hunnebostrand. Delar av Svinesundsbron och till och med Arthur Seatons mausoleum i Göteborg har sten från Hunnebostrands stenbrott. Även material till internationella projekt, som kajer i Buenos Aires och till och med det av Hi**er beställda ”segermonumentet”, har sina ursprung i Hunnebostrands stenbrott.

Efterfrågan på bohusgranit ökade under 1870- och 1880-talen, och nya stenbrott öppnades i området. Stenindustrin i Bohuslän nådde sin höjdpunkt 1929 med omkring 7 000 anställda, men upplevde en nedgång under 1930-talet på grund av depressionen. Idag är det bara industrihistoriska ruiner, högar av skrotsten och vaga minnen som berättar om den en gång så betydande industrin.

Istället får Udden Skulptur bära arvet vidare och vara en plats där Hunnebostrands rika stenhuggarhistoria möter modern konst. Varje år tillkommer nya stenskulpturer som presenteras mot en 40 meter hög granitvägg åt ena hållet, och det vidsträckta blå havet som en gång möjliggjorde transport av sten till fjärran länder åt andra hållet.

Skulpturparken är fri att besöka och öppen året runt. Är man folkskygg så vet man bättre än att besöka västkusten under de mest intensiva sommarmånaderna. Parkering finns lite överallt i Hunnebostrand på gångavstånd till skulpturparken.

20/08/2024

Udda Utflykt # 717 - Klippans Naturreservat

Klippans naturreservat är beläget mellan Hindås och Rävlanda i Härryda kommun. Det 106 hektar stora naturreservatet bildades 1983 och bjuder på en fascinerande kombination av natur och kulturhistoria.

Klippan är hem för en imponerande gammelskog, där många av granarna överstiger 150 år. Den gamla skogen utgör ett viktig habitat för en rad sällsynta och rödlistade arter som hållav, lunglav, brödtaggsvamp, stubbtrådsmossa, orkidén knärot och fjärilsarten violettkantad guldvinge.

Vad som gör naturreservatet till en udda utflykt är däremot de förfallna resterna av gården Klippan, tidigare känd som Assaretorp. Gården är en av de äldsta i Hindås och Björketorps socken och har legat på sin nuvarande plats sedan åtminstone 1811. Ruinerna av boningshuset och ladugården, inklusive en hög skorstensstock, är idag viktiga kulturhistoriska lämningar som ger en inblick i hur livet kunde te sig i Härrydas skogsmarker på 1800-talet. Den gamla skorstenen fungerar numera som grillplats, vilket också ger gårdstomten ett smått surrealistiskt skimmer.

Klippans naturreservat är lättillgängligt med en busshållplats och parkeringsmöjligheter i närheten. Stigen till gården Klippan är lättvandrad och det finns flera informationstavlor.

17/08/2024

Udda Utflykt # 716 - Blomsholms Skeppssättning

Markerna runt Blomsholms säteri utanför Strömstad ligger vid en jordbruksmark som sett en obruten kontinuitet av mänskliga händer i sin mylla sedan urminnes tider. Själva säteriet har anor som sträcker sig tillbaka till 1600-talet, men här återfinns också spår efter mycket tidigare invånare än så.

Området runt Blomsholm inkluderar cirka 160 gravar från järnåldern, fördelade över sju separata gravfält. Här återfinns både storhögen Grönehög och Bohusläns största domarring. Forskningar och utgrävningar har daterat flera av gravarna till perioden 400-600 e.Kr., vilket också tros vara tiden då det stora stenskeppet på åsen uppfördes.

Blomsholms skeppssättning räknas som en av de mest betydande fornlämningarna från järnåldern i hela Sverige. Det stora stenskeppet sträcker ut sig över 40 meter och består av 49 resta stenar. Utmärkande är de fyra meter höga stävstenarna som reser sig över långsidornas lägre stenar vilket ger skeppet en konkav profil.

Vem som förärades en sådan grav, om det ens är en sådan, är inte känt, men tanken med strukturen var att den skulle synas tydligt från den seglarled som för 1500 år sedan passerade några hundra meter längre bort. Då stod havet fem meter över dagens nivå och åkermarken längst ner i dalgången var en grund havsvik.

Runt skeppssättningen finns det också ett gravfält med omkring tjugo högar och stensättningar samt ett par resta stenar. Blomsholms skeppssättning, tillsammans med de andra gravarna i området, utgör en fascinerande heldagsutflykt in i tidens dimma, till en tid då vikingakungar seglade över haven och människor byggde monument åt deras bleknande minnen.

Parkering, promenadslinga och informationsskyltar finns i anslutning.

15/08/2024

Udda Utflykt # 715 - Österlens Mittpunkt

Från enkla tomtgränser till hela nationalstater, alla oroar sig över vilken jord som är min – och vilken som är din. Helst vill man ha mer och aldrig mindre.

Nu är inte Österlen någon nationalstat. Långt ifrån, det är inte ens en officiell region. Så om nationalstatens gränsdragningar är en fiktion i sig, kan kampen om Österlens gränsdragning kännas ganska obetydlig för en utomstående. Men så är det givetvis inte, vad som är Österlen – och vad som inte är Österlen – är en fråga som många brinner väldigt starkt för.

Termen ”österlent” användes redan på 1800-talet som en riktningsbeskrivning av personer från Trelleborg som skulle till Skånes östkust. Det var dock inte förrän 1911, i samband med en karneval i Simrishamn, som Österlen började användas som ett egennamn, markerat med ett stort Ö.

En mer formell definition etablerades i slutet av 1920-talet när Fritiof Nilsson Piraten med flera fick i uppdrag att skapa broschyren ”Till Österlen vill jag fara”, där de definierade Österlen som omfattande Albo, Ingelstad och Järrestads härader. Enligt deras definition ligger alltså Ystad utanför, vilket enligt många Ystadsbor är högst orättvist.

Trots att ortnamnsforskare hävdar att Ystad var en del av den plats man besökte under benämningen ”österlent” på 1800-talet, ligger staden tekniskt sett på fel sida. Ystads utnämning till ”Årets ljusby” under ”Österlen lyser” 2017 väckte frågan om staden officiellt är på väg att bli en del av Österlen, och om Ystad som största stad då skulle bli regionens centrum? Frågar man någon från t.ex. Simrishamn så är svaret ett absolut nej. Där menar man där att det är Simrishamn som är centrum för Österlen.

Men hur är det nu, ligger Simrishamn verkligen i hjärtat av Österlen? Nej, ska man gå på indelningen av Piraten och hans vänner så faller den äran till byn Smedstorp i Tomelilla kommun. Här har man ansett sig vara Österlens mittpunkt sedan lantbruksutställningen ”Österlen i blickpunkten” 1952. För att fira sin unika status installerade man 2008 en stor glasfiberboll vid järnvägsstationen. Någon sådan finns vare sig i Ystad eller Simrishamn.

13/08/2024

Udda Utflykt # 714 - Fröjel Kastal

Under 1100-talet började man i de nordiska länderna att uppföra kastaler, befästa torn på strategiska platser dit befolkningen kunde fly vid orostider. De flesta kastaler användes också i fredstid som magasin och ibland har det också funnits ett kapell på den nedersta våningen.

Genom åren kom många kastaler att bli kärntorn i större borganläggningar så som är fallet med slotten i Kalmar och Borgholm. De som idag är bäst bevarade är de som byggdes vid kyrkor och aldrig utvecklades till större anläggningar. På fastlandet finns en handfull kastaler kvar och några ytterligare ruiner, på Gotland finns det nio.

En av dem är Fröjel kastal vid Fröjel kyrka. Den uppfördes sannolikt under 1100-talet och har säkert spelat samma funktion av beskydd och förråd som övriga kastaler på ön. Från höjden har man utsikt ner till vad som under vikingatiden var en handelshamn. Fröjel Kastal är en vacker ruin och ett trevligt stopp på vägen, men det finns bättre bevarade kastaler på ön som bör prioriteras av den med tidsbrist.

Parkering och informationstavla finns i anslutning till ruinen. Solnedgången över hamnen lär vara spektakulär.

11/08/2024

Udda Utflykt # 713 - Garpa Gruva

Garpa gruva i Askersunds kommun ligger i den södra delen av Vena gruvfält, som anses av riksintresse för kulturmiljövården, och utgör en av två egentliga sevärdheter i det vidsträckta gruvfältet.

Järnmalmsgruvan på Garpaberget började brytas under medeltiden och var i drift fram till 1877. Idag består Garpa gruva av ett stort katedralliknande dagbrott med ett djup av 30 meter. På dagbrottets botten finns ett vattenfyllt schakt som löper vidare ner i underjorden, samt en gruvort som sträcker sig horisontellt in i berget omkring 15 meter.

Tidigare utgjorde gruvorten den stora sevärdheten i Garpa gruva men tyvärr rasade den in någon gång under vintern 2022-2023. Om det stora dagbrotten är skäl nog för att besöka gruvan får läsaren själv avgöra, om inte annat ligger den mer intressanta Västerby gruva en knapp kilometer söderut.

Garpa gruva är tillgänglighetsanpassad med en hårdgjord stig och närliggande parkering. Inne i dagbrottet finns en iordningställd rastplats och en scen som används för musikframträdanden om somrarna.

09/08/2024

Udda Utflykt # 712 - Carlstens Fästning

Efter att Bohuslän, och därmed också Marstrand, blivit Svenskt efter freden i Roskilde beslutade Kung Carl X Gustav att det behövdes en fästning för att skydda stadens viktiga hamn. Carlstens fästning började byggas 1658 som ett fyrkantigt torn med murar runt en liten borggård. På 1680-talet förstärktes fästningen genom att göra tornet runt och högre samt höja murarna. Under 1700- och 1800-talen fortsatte byggnationen, och först 1860 rapporterades fästningen vara färdigbyggd.

Carlstens fästning har bara varit under attack vid två tillfällen. År 1677 intogs den av den danska ståthållaren Gyldenlöwe och 1719 av den norske amiralen Tordenskjold. Vid båda tillfällena återtogs fästningen av svenskarna genom förhandlingar och fredsslut.

Istället för krig så har fästningen blivit ihågkommen som statsfängelse. De många fångarna dömdes till ”Marstrandsarbete”, ett straff som innebar hårt arbete i fästningsbygget. Straffets längd varierade från några år till livstid. För att förhindra rymningar var fångarna försedda med tunga järnkulor fästa med kätting runt ena fotleden. Dödligheten bland fångarna var hög, och vissa vintrar dog upp till 20 procent av dem.

Den mest kända fången var Lasse-Maja, egentligen Lars Larsson Molin, från trakterna kring Arboga. Lasse-Maja blev känd för att ha klätt ut sig till kvinna för att undgå lagens långa arm, men greps och dömdes 1813 till livstid Marstrandsarbete. Tack vare sina kokkunskaper tillbringade han mycket av sin strafftid som k**k på fästningen. Han benådades år 1839 efter 26 års fångenskap.

Lasse-Majas självbiografi publicerades första gången 1833 och baserades på hans muntliga berättelser. Boken beskriver hans liv som både man och kvinna och blev en omedelbar succé som har återutgivits kontinuerligt fram till våra dagar.

Tack vare Lasse-Majas smått legendariska rykte är det inte konstigt att en av fästningens största sevärdheter är cellen där han spenderade sina 26 år. Trots att Carlstens fästning är fylld av spännande gömslen, hemliga gångar och till och med en avrättningsplats förblir tjuvens cell fästningens största sevärdhet.

07/08/2024

Udda Utflykt # 711 - Möllestenen

Det sägs att verkligheten överträffar dikten och det kan säkert gälla poesi. När det handlar om sägner och folktro så brukar det i alla fall vara precis tvärt om. Så är också fallet med Malmöstenen, eller Möllestenen som den också kallas, och ursprunget till varför Malmö heter så som staden gör.

Någon gång i forntid ska det ha stått en mölla, en kvarn på skånska, på Stortorget i vad som idag är Malmö. Av någon anledning blev där en mö en gång nermald i kvarnen. Av denna brutala händelse fick staden sedan också sitt namn – Mal Mö. För att hedra hennes minne placerades kvarnstenen som blev hennes slt på torget där den ligger än idag.

Det är osäkert om det finns någon nutida Malmöit som fortfarande håller sig till ovanstående version av ursprunget till sin stads namn. Sägnen var enligt upptecknare spridd på den skånska landsbygden en bra bit in på 1900-talet, men är idag så gott som bortglömd.

Istället framhäver historikerna den långt mycket tråkigare förklaringen att namnet består av förleden ”Malm” som i grus eller sand samt efterleden ”haug” eller ”öya” som i hög, alltså Grushögen.

Kvarnstenen på Stortorget som kallas för Möllestenen skulle enligt dessa mer sansade historiker ha hämtats från Gråbrödraklostret 1538. Varför verkar däremot ingen veta. Kanske var det ändå för att efterkommande generationer skulle minnas den olyckliga händelsen med den nermalda ungmön, och det där med grushögen bara är en efterhandskonstruktion för att släta över den blodiga historien?

05/08/2024

Udda Utflykt # 710 - Göteborgs Remfabrik

Redan i trappan upp till andra våningen i den gamla röda tegelbyggnaden i Gårda hörs den monotona rytmen från maskiner vars funktion de flesta idag sedan länge glömt bort. Enorma pjäser av stål, fast förankrade mot ett trägolv som sett tusentals arbetspass genom åren, matar fram remmar med oklar funktion. En äldre mans händer rör sig vant över spakarna medan ett par besökare i samma ålder diskuterar minnen från barndomens besök i fabriken.

Göteborgs remfabrik stod en gång i den industriella revolutionens centrum. I fabriken som grundades 1891 tillverkades de remmar som överförde kraft i industriella maskiner och anläggningar, de så kallade transmissionsremmarna. De vävda remmarna gjordes ofta av material som kunde tåla höga belastningar och var beständiga mot slitage, såsom kraftiga textilier eller läder. I takt med industrialiseringen och den ökande användningen av maskiner i produktionen blev efterfrågan på pålitliga och hållbara remmar allt större.

Produktionen innefattade flera steg, från framställning av garn och förberedelse av material till själva vävprocessen. Maskinerna importerades från England runt sekelskiftet. Den enda stora tekniska innovationen genomfördes 1914 då en ångmotor ersattes med stora elektriska motorer, men det ursprungliga transmissionssystemet behölls och anses idag vara det bäst bevarade i hela Skandinavien.

Efter fabrikens stängning 1977 köptes området upp av Göteborgs stad, som initialt hade planer på att riva fabriken för trafikplanering. Lyckligtvis ändrades planerna, och 1984 förklarades byggnaden och alla inventarier som byggnadsminne.

Förutom vävmaskinerna innehåller museet även andra textilmaskiner, inklusive två Jacquardvävstolar, fyra spetsmaskiner, flätmaskiner och en handdukstol, som är den äldsta fungerande vävstolen i Sverige.

Göteborgs Remfabrik är liksom många andra arbetslivsmuseer lite krångligt att besöka. Med begränsade öppettider och guide kräver ett besök en viss planering. Som en av landets bäst bevarade fabriker från den tidiga industriella epoken är det ändå väl värt besväret.

03/08/2024

Udda Utflykt # 709 - Kvilleken

Få träd i Sverige ger ett så olycksbådande intryck som Kvilleken vid Norra Kvill i Vimmerby. Kvilleken, eller Rumskullaeken som den också kallas, är utan tvekan Sveriges grövsta ek med en omkrets av cirka 13 meter och en volym av cirka 60 kubikmeter. Den är sannolikt också landets äldsta och antagligen den enda som är över 1000 år gammal.

Kvilleken är bara 14 meter hög och ser ut som om den tyngs ner av alltför många minnen. Om träd kunde tala hade Kvilleken kanske satt skräck i lyssnaren med allt vad den fått se genom århundradena. Det finns belägg för att eken vördats som helig, men även att den ihåliga stammen använts som magasin av lokala bönder. Idag förfasar och förundrar det uråldriga trädet istället en strid ström av besökare till naturreservatet där den växer.

Den gamla eken mår däremot som sig bör med en så imponerande ålder. Redan på 1950-talet spändes ett stålband runt trädet för att stödja upp det, och lite högre upp håller en kätting ihop stammen. Efter flera år av dålig hälsa lever nu bara en enda gren nedtill på trädet, men än har alltså Kvilleken inte gett upp helt.

Kvilleken är förklarad som naturminne sedan 1928 och står i ett naturreservat. Det är absolut förbjudet att klättra på trädet eller försöka krypa genom den ihåliga stammen. Parkering finns en liten promenad bort och på plats finns en informationsskylt som berättar mer om det märkliga trädet.

01/08/2024

Udda Utflykt # 708 - Torkratern

Torkratern är (möjligtvis) resultatet av ett meteoritnedslag för omkring 2000 år sedan i Torbygget utanför Funäsdalen. Det är den enda postglaciala nedslagsplats man funnit i Sverige, vilket gör Torkratern unik i sitt slag. Även fast det gått så lång tid och erosion och växtlighet förändrat platsen så är det fortfarande ett imponerande hål med en kantdiameter på 40 meter och ett djup på 5 meter som möter besökaren i tallskogen.

I mitten av 1990-talet undersöktes hålet för att fastställa om det rörde sig om ett faktiskt meteoritnedslag. Flera fynd så som formen på gropen, vallarna runt om och den flacka bottnen pekar på att det är en meteoritkrater, men inga fragment eller stoff av meteoriten hittades.

Under 2002 snyggades platsen upp kring Torkratern för att tillgängliggöra den för besökare. Bänkar monterades, skyltar sattes upp och kratern rensades på sly. Tjugo år senare är det svårare att uppfatta storleken på kratern genom växtligheten och lika svårt är det att göra hålet rättvisa på bild.

Om Torkratern faktiskt är resultatet av ett meteoritnedslag låter vi eventuell framtida forskning avgöra. I vilket fall som helst är det en spännande utflykt och bara tanken på att stå vid randen av en (förmodad) meteoritkrater är kittlande. Torkratern är skyltad från riksväg 84 där det även finns en parkering.

30/07/2024

Udda Utflykt # 707 - Vanäs Fyr

Vanäs fyr i Karlsborg har en historia som sträcker sig tillbaka till 1864 när den första fyren byggdes för att betjäna sjöfarten via Göta kanal, samt malmtransporten mellan Zinkgruvan och Göteborg. Den ursprungliga fyren sköttes av brovakten för bron över Göta kanal och var utrustad med en parabolisk spegelapparat och oljelampa.

Fyren som står på Vanäs udde idag byggdes 1892 och ersatte den tidigare. Den nya konstruktionen var avsedd att vara synlig från alla riktningar för fartyg på väg mot Göta kanals mynning. Fyren utrustades med en trumlins, en fotogenlampa från Lyth och en rotator från Lindberg, vilket innebar en betydande teknologisk förbättring. År 1921 ersattes fotogenlampan med AGA-ljus och en solventil, och år 1977 elektrifierades fyren.

Fyrens struktur är byggd av trä på en sockel av kalksten och har en åttakantig, konisk form. Den är cirka 12 meter hög och dess arkitektur är ett utmärkt exempel på tidstypiska fyrar, med en inre och yttre panel som klätts med stående locklistpanel. Lanterninen är av järn, täckt med kopparplåt och krönt av en kopparplåtknopp. Fyren nås genom en svartmålad dörr och har en spiraltrappa inuti som leder upp till lanterninen.

Fyren har genomgått flera renoveringsarbeten, bland annat för att åtgärda skador orsakade av hussvamp. År 1999 upptäcktes omfattande skador, och efter sanering återställdes skadade delar med nya material som matchade de ursprungliga dimensionerna. Utvändigt kläddes utsatta sidor med fiberduk som ersättning för vindpappen, och en ny utvändig lodrät panel installerades. Åtgärderna avslutades med att panelen målades vit med linoljefärg, och dörren samt smidesräcket på altanen målades svart.

Vanäs fyr är statligt byggnadsminne sedan den 14 december 1978, med fastställda skyddsföreskrifter från den 30 november 2000.

Udda Utflykter

03/09/2024

01/09/2024

01/09/2024

30/08/2024

28/08/2024

26/08/2024

24/08/2024

22/08/2024

20/08/2024

17/08/2024

15/08/2024

13/08/2024

11/08/2024

09/08/2024

07/08/2024

05/08/2024

03/08/2024

01/08/2024

30/07/2024

Address

Website

Alerts

Contact The Business

Shortcuts

Share