29/02/2016
Nu kan den som har frågor till infrastrukturministern om trafikverkets klimat-underlag, gå in och ställa dem direkt till henne:
De senaste dagarna har det debatterats kring Trafikverkets uppdrag om inriktningsunderlag. Saken gäller huruvida man tagit tillräcklig hänsyn till klimatmålen i rapporten som lämnats in till regeringen. I debatten har det ibland låtit som att jag som infrastrukturminister inte har gjort tillräckligt för att säkerställa att Trafikverket lämnat in ett riktigt underlag. Jag vill därför redogöra för processen så tydligt som möjligt.
Den 21 maj 2015 fattade regeringen beslut om att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag för den kommande infrastrukturplaneringen och nationell plan 2018-2029. Direktivet till det uppdraget går att läsa i sin helhet här: http://www.regeringen.se/contentassets/f44ffc8d285944f29a232c6de44a8cb0/uppdrag-om-att-ta-fram-inriktningsunderlag-infor-transportinfrastrukturplanering-for-perioden-20182029-n20154305tif
Datum för överlämning av inriktningsunderlaget var senast den 30 november 2015. Därefter gick det ut på remiss till berörda aktörer. Sista dagen för remissrundan är idag 29 februari 2016.
I regeringens direktiv till Trafikverket beskrivs ett antal mål som den ansvariga myndigheten ska möta. Här återfinns bland annat klimatmålen, dvs. mål om att transportsektorn ska minska sin påverkan på klimatet. Något som regeringen arbetar på bred front för att åstadkomma, bland annat genom inriktningsunderlaget.
För er som inte vill läsa hela direktivet kommer här några delar ur det som tar upp klimatmålen och vilken förväntan regeringen har på inriktningsunderlaget:
En grundläggande utgångspunkt för uppdraget är att infrastrukturen – som en väsentlig del av transportsystemet – ska planeras, utvecklas och förvaltas så att det övergripande transportpolitiska målet och de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen nås. För att uppfylla transportpolitikens övergripande mål är regeringens bedömning att tillgängligheten på sikt måste utvecklas inom ramen för att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor och på ett sätt som bidrar till att miljökvalitetsmålen nås och till ökad hälsa. Därutöver ska ett trafikslagsövergripande förhållningssätt, fyrstegsprincipen samt de av riksdagen fastställda transportpolitiska principerna, vara vägledande. En viktig bakgrund till uppdraget är även regeringens mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020 och att minst 250 000 nya bostäder ska byggas till år 2020 samt riksdagens vision att Sverige år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser och regeringens ambition att miljöpåverkan från transportsektorn ska minskas.
Inriktningsunderlaget ska beakta samhällsutveckling, trender och faktisk trafikutveckling i Sverige och i omvärlden av relevans för det svenska transportsystemets utveckling. Trafikverket ska även beakta att regeringen har aviserat att ett klimatpolitiskt ramverk ska införas med en målbana för utsläppsutvecklingen till 2050 kopplad till lämpliga etappmål liksom sektorsvisa mål för bland annat transporter. Regeringens ambition är att utsläppsminskningar för att nå klimatmålet till 2020 i större utsträckning ska ske nationellt.
Detta är vad som styr uppdraget. Utöver direktivet har jag självklart inte lagt mig i vilka specifika underlag som ska vara med eller inte. Detta är en upp till ansvarig myndighet att avgöra, frågor kring vilka underlag som är med och inte besvaras därför med fördel av Trafikverket.
Avslutningsvis kan det vara värt att påminna om att infrastrukturplaneringen bara är en liten del i regeringens arbete för att minska transportsystemets klimatpåverkan. Regeringen genomför och planerar att genomföra en mängd åtgärder. Vi har bland annat startat arbetet för en utbyggnadsstrategi för alternativa drivmedel och planerar för ett införande av ett bonus/malus-system där det blir fördelaktigt att köpa miljöbilar och dyrare att köpa bilar som släpper ut mycket koldioxid. Vi utreder en vägslitageskatt och bygger ut infrastrukturen för tåg. Vi satsar 1,2 miljarder extra på järnvägsunderhåll varje år mellan 2016 och 2018, för att robustheten i järnvägssystemet ska öka och leda till fler transporter på räls istället för på gummihjul. Vi ser även över hur vi kan öka godstranporter inom sjöfarten, och tar fram cykelstrategi. Därtill satsar regeringen på utbyggd laddinfrastruktur, elektrifiering av personbilar och bussar, liksom på ökad produktion av biogas. Samtliga åtgärder ska ta oss mot minskade utsläpp i transportsektorn och en minskad klimatpåverkan.
