Göteborgs konstmuseum

16/09/2024

Ilon Wiklands stadsbilder är varma och inbjudande. Staden framstår som en trevlig plats där alla känner alla. På innergårdarna hänger lakan och på torgen möts stadens invånare. Den vanliga bilden av en stökig och stressig stad lyser med sin frånvaro. I de myllrande miljöerna finns många spännande saker att peka ut och upptäcka.

Faktum är att den stora inspirationen till dessa miljöer kommer från hennes uppväxt i Estland. Barndomens gemytliga stämning från småstaden Hapsal lyfts in i en ny storstadsomgivning inspirerat av hennes vuxna liv och erfarenheter.

Illustrationer Ur Mats kommer till stan och Godnattsagor om Anders, nästan 4 © Design Ilon Wikland AB.

15/09/2024

Solen går ner i Öländsk gård i solnedgång av Per Ekström. Himlen glöder av ljus. Mot den lysande himlen avtecknar sig en liten gård med flera byggnader i grått och rött. Det avtagande solljuset speglas i en av fönsterrutorna. Varken människor eller djur syns till. Himlen har fått stort utrymme i bilden och tycks nästan ännu större över det karga landskapet. Kanske luktar det hav, kanske hörs något djur i den sena kvällen.

Per Ekström tillhörde de skandinaviska nationalmålare som kring förra sekelskiftet drog till Paris. Där tog han, som de flesta andra, intryck av friluftsmåleriet. När dessa konstnärer sedan återvände hem använde de sig av sina nya erfarenheter för att bland annat gestalta landskapen runt omkring dem - i ett alldeles eget ljus och ofta med ett anslag av vemod. Ekström bodde under olika perioder på Öland, i Stockholm och Göteborg och var en av sin generations främsta ljus- och landskapsskildrare.

Per Ekström, Öländsk gård i solnedgång, odaterad, olja på duk.

13/09/2024

– Jag tror att det här verket kan bli en riktig publikfavorit, som också bidrar till att lyfta fram kvinnornas del i den svenska konsthistorien, säger Patrik Steorn, museichef på Göteborgs konstmuseum, i dagens DN.

”Allegori över våren” av Anna Maria Ehrenstrahl (1666–1729) – även känd som Sveriges första kvinnliga konstnär – visas nu på våning 6. Verket visas tillsammans med en film om det restaureringsarbete som utförts av museets konservator Malin Borin.

Vi har öppet mellan kl. 11-17 hela helgen. Välkommen!

Göteborgs konstmuseum ställer från och med nu ut verk av Anna Maria Ehrenstrahl. 1600-talsmålaren räknas av många som Sveriges första kvinnliga konstnär.

08/09/2024

”Spången” av Ernst Josephson visar en balansakt. Några plankor har lagts ut över en fors. På dem går ett litet barn med koncentrerad min. Armarna hålls lite ut från kroppen och blicken tittar stadigt rakt fram. Längs forsen växer gräs och trädens grenar grönskar. Vattnet rör sig hastigt, det skummar och skvätter. Skogens och vattnets färger går igen i barnets kläder; svarta byxor, bruna skor, vit skjorta och brun väst.

Motivet kan verka stillsamt och dramatiskt på samma gång. Forsen påminner om en vild och oberäknelig natur. Samtidigt verkar barnet ha kontroll och känna sin förmåga. Uttrycket är lugnt och samlat. Kanske är det inte är första gången forsen passeras på denna spång.

”Spången” målades i norska Eggedal. Det var även vid denna fors som Ernst Josephson fick idén till sin målning ”Näcken” (även kallad ”Strömkarlen”), ett av hans mest berömda verk. I båda verken har samspelet mellan natur och människa, eller naturväsen, en central roll. Men där ”Näcken” har ett storslaget tilltal är ”Spången” mer spontan. Hos barnet finns både ett allvar och ett uttryck för lek och lätthet.

Ernst Josephson föddes i Stockholm och studerade vid Konstakademien 1869-1876. Han fortsatte sina studier i bland annat Paris och Nederländerna. Han hade en framträdande roll i Opponenterna, en rörelse bestående av konstnärer som krävde en modernisering av det svenska konstlivet.

Ernst Josephson (svensk, 1851 - 1906), ”Spången”, 1884, olja på pannå.

01/09/2024

I av Olof Sager-Nelson ser vi tre gestalter. Mannen som spelar fiol är konstnären Väinö Blomstedt. Till vänster sitter den finländske symbolistmålaren Werner von Hausen. Hans haka är nedåtböjd, benen korslagda och kinden vänd mot oss är rosig. Till höger om honom sitter poeten Charles Grolleau. Under hans ögon syns mörka ringar och blicken framstår fixerad på Blomstedt. Violinistens ansikte är ljust i förhållande till resten av verket som går i mörkare umbratoner och gulgröna skiftningar. Verket heter ”Fiolspelaren”. Ett av Sager-Nelssons främsta kännetecken är just den dunkla gröna färgskalan. Den är mer eller mindre genomgående i hans porträtt.

I september 1893 lämnade Sager-Nelson Göteborg för att för en tid utveckla sin konst i Paris. Han kom aldrig tillbaka till Sverige utan levde mestadels av sin symbolistiska karriär i Frankrike. Under några år skapade han där djupt symboliska verk. Likt många andra konstnärer under tiden präglades även Sager-Nelsons konst av det tidiga 1890-talets parisiska idéer, salonger och caféer. I restaurangen Soleil d’Ors källare ordnade den konstnärliga tidskriften La Plume möten och föreläsningar. Där lärde Sager-Nelson känna dekadenter, swedenborgare och anarkister. Sannolikt var det där han mötte poeten Charles Grolleau som syns i verket. I Paris hyrde Sager-Nelson en kall, fuktig och mörk ateljé. Den var målad helt i grönt och med ett mörkgrönt draperi tvärs igenom rummet. Kanske är det en del av förklaringen till hans återkommande gröna porträtt?

Sager-Nelson drabbades av lungsjukdomen tuberkulos. När är omöjligt att veta, men redan i unga år hade han svag hälsa och var ofta sjuk. Under de sista levnadsåren reste Sager-Nelson i Europa i jakt på varmare klimat som skulle gynna hans sjukdomstillstånd. I januari 1896 begav han sig till Biskra i Algeriet. Det kom att bli hans slutdestination. Hans sista tid i livet spenderade han på ett hotell i Sahara. Sager-Nelson avled i april 1896 på ett militärsjukhus, blott 27 år. Hans kropp återsändes inte till Sverige utan han begravdes i en enkel grav i Biskra.

Olof Sager-Nelson (1868 - 1896), Fiolspelaren, 1894, olja på duk.

30/08/2024

Vi önskar trevlig helg med Sigrid Hjerténs verk ”Blommor i blått” som visas i utställningen ”Ny Konst. Charlotte Mannheimer och modernismens intåg i Göteborg”.

Under några år kring 1920 drev Charlotte Mannheimer det inflytelserika galleriet Ny Konst, som var ett av de första gallerierna för samtidskonst i Göteborg. Här introducerades Göteborgsbaserade och nordiska konstnärer för publiken – däribland flera kvinnliga konstnärskap som Mollie Faustman, Tora Vega Holmström, Maj Bring och Sigrid Hjertén.

Utställningen pågår fram till 27 oktober. Välkommen att besöka oss i helgen, vi har öppet kl. 11-17 både lördag och söndag. Läs gärna mer på vår webbplats.

Sigrid Hjertén, Blommor i blått, olja på duk.

30/08/2024

Vi önskar trevlig helg med Sigrid Hjerténs verk ”Blommor i blått” som visas i utställningen ”Ny Konst. Charlotte Mannheimer och modernismens intåg i Göteborg”.

Under några år kring 1920 drev Charlotte Mannheimer det inflytelserika galleriet Ny Konst, som var ett av de första gallerierna för samtidskonst i Göteborg. Här introducerades Göteborgsbaserade och nordiska konstnärer för publiken – däribland flera kvinnliga konstnärskap som Mollie Faustman, Tora Vega Holmström, Maj Bring och Sigrid Hjertén.

Utställningen pågår fram till 27 oktober. Välkommen att besöka oss i helgen, vi har öppet kl. 11-17 både lördag och söndag. Läs gärna mer på vår webbplats.

Sigrid Hjertén, Blommor i blått, olja på duk.

26/08/2024

Idag är det Alla hundars dag och vi vill passa på att uppmärksamma två fyrbenta vänner; Sammeli och Tito.

När Ilon Wikland var runt s*x år gammal fick hon en ny kompis, hunden Tito. Tito var en stor hund av rasen grand danois. Han var med i barndomens lekar, på besök på restaurang och på tåget till Hapsal. Tito dog när ryska soldater invaderade Hapsal, vilket skildras i Den långa, långa resan. Men hunden i boken är en finsk lapphund, inte en grand danois. Lapphunden heter Sammeli och finns med i många av Ilon Wiklands böcker. Sammeli var Ilons hund när hon var vuxen och får vara med i böckerna om hennes liv i stället för Tito.

Illustrationer ur Den långa, långa resan © Design Ilon Wikland AB. Bild: Ilon med Tito, ca 1939, privat ägo, fotograf okänd.

25/08/2024

är ett fotografi. Det visar två personer som står på en grusväg, med ryggarna mot oss. Dimman ligger mjuk över ängarna som omger dem, det ser ut att vara sommarkväll. Strax framför de två personerna, spänd över vägen, syns en kedja med ett varningsband. Vid horisonten bryter ett mörkt band av granskog av mot himlens milda, ljusa toner. Det kan vara svårt att säga någonting bestämt om de två personerna i bildens mitt. Personen till vänster är längre och har en mörkblå huvtröja och shorts samt röda skor med omatchade strumpor. Personen till höger verkar vara ett barn och har en ljusblå huvtröja, jeansshorts och lädersandaler. De håller varandra i handen. Vilka de är, hur de känner varandra, vad de tänker på eller pratar om får vi gissa oss till.

Konstnären, Trinidad Carillo, är svensk-peruansk. Hon är utbildad på Fotohögskolan i Göteborg. Carrillo är kanske mest känd för sina fotografiska verk men skapar på flera sätt, till exempel genom musik, performance, film och installationer. Hennes foton kan ibland vara kusliga, som om där finns ett okänt hot. Andra gånger ger de en varm, uppmärksam blick på vardagen. De rör sig ofta mellan verklighet, dröm och minne. kanske kan påminna oss om alla de ögonblick i vardagen som, trots att de kanske inte verkar så speciella, stannar hos oss i minnet. En oansenlig kvällspromenad på en grusväg kan bära på oanad samhörighet och skönhet.

Trinidad Carrillo, Utan titel (ur sviten ”The Name From Mars II”), 2011. Färgfotografi, C-print.
©Trinidad Carrillo/Bildupphovsrätt 2024

23/08/2024

Vi önskar trevlig helg med Isaac Grünewalds ”Frukosten” som just nu visas i utställningen ”Ny Konst. Charlotte Mannheimer och modernismens intåg i Göteborg”.

Under några år kring 1920 drev Charlotte Mannheimer det inflytelserika galleriet Ny Konst, som var ett av de första gallerierna för samtidskonst i Göteborg. Här introducerades Göteborgsbaserade och nordiska konstnärer för publiken – däribland flera kvinnliga konstnärskap som Mollie Faustman, Tora Vega Holmström, Maj Bring och Sigrid Hjertén.

Utställningen pågår fram till 27 oktober. Välkommen att besöka oss i helgen, vi har öppet kl. 11-17 både lördag och söndag. Läs gärna mer på vår webbplats: https://goteborgskonstmuseum.se/ny-konst-charlotte-mannheimer-och-modernismens-intag-i-goteborg/

Isaac Grünewald (1889 – 1946), Frukosten, före 1925, olja på duk.

18/08/2024

En person i blå jacka sitter på huk med ena benet uppdraget mot bröstet. Händerna vilar mot benen. Huvudet är täckt av en blå huva och det mörka håret faller ut i en fläta. Hyn är vit och blek, med smått rosiga kinder. Blicken är fixerad och tom.

Framför personen är två föremål placerade. Till vänster står en ljust grå kub och till höger en oformlig grå hög i mjuka, runda former. Skulpturens tre delar lyses upp av ett lågt liggande ljus från höger som kastar långa skuggor i motsatt riktning.

Idén till ”Collector on the beach” fick konstnären Bianca Maria Barmen genom en teckning som hängde på hennes mormors vägg. Teckningen var gjord av mormoderns faster och föreställde ett stormigt skeppsbrott. Fastern dog bara 22 år gammal i lungsot. Hennes öde och den dramatiska teckningen gjorde starkt intryck på Barmen. I ”Collector on the beach” skildrar hon en ensam kvinna som samlat föremål som blåst iland efter stormen.

Barmen är född i Malmö och uppvuxen i Viken utanför Helsingborg. Innan hon gick vidare till konstnärliga studier utbildade hon sig under två år till arkitekt. Hon studerade på Hovedskous konstskola och på Konstakademien i Köpenhamn. Hon har gjort flera offentliga verk, till exempel ”Ett segelfartyg sover i hamnen” på Stigbergstorget i Göteborg.

Bianca Maria Barmen, Collector on the beach, 2021, Olja på gips. © Bianca Maria Barmen / Bildupphovsrätt 2024

16/08/2024

Kanske känns semestern redan nu som ett minne blott? Ilon Wiklands illustrationer påminner oss om att det finns en vardaglig magi, rakt framför näsan på oss, om vi bara ser efter.

Wiklands illustrationer i Kerstin Thorvalls böcker och filmer om Anders utgår tydligt från barnets perspektiv. Ett enkelt besök på barnavårdscentralen kan innehålla stor dramatik. Ett samtal i sandlådan eller en lek som går överstyr kräver en skildring som lyfter fram barnets upplevelser i en till synes vardaglig miljö. Barnets närvaro i nuet ger motiven en särskild intensitet.

Scenerna i ”Godnattsagor om Anders, nästan fyra” skildrar sådant som barnet upplever för första gången. Wiklands illustrationer skapar ingen sensation av det som sker utan låter bilden vara saklig.

Välkommen till utställningen ”llon Wiklands bildvärldar. Saga, äventyr och vardagsliv”. Visas till 12 januari 2025.

Illustration ur Godnattsagor om Anders, nästan fyra © Design Ilon Wikland AB.

15/08/2024

Kejsare och nationalhjälte, strategiskt geni eller tyrann? Napoleon Bonaparte är en av historiens mest välkända personer och är minst sagt omdiskuterad för sina handlingar. Han föddes 15 augusti 1769 på Korsika och som överbefälhavare för den franska militärmakten erövrade och härskade han över större delen av västra och centrala Europa. Efter ett misslyckat fälttåg mot Ryssland försvagades hans militära position, vilket så småningom ledde till det slutgiltiga nederlaget vid slaget vid Waterloo 1815. Sedan Napoleon förlorat slaget i Waterloo blev han avsatt och förvisad till den isolerade ön Sankta Helena mitt ute på Atlanten där han senare dog 1821.

I samlingen på Göteborgs konstmuseum finns omkring 70 olika porträtt av Napoleon, samtliga är verk på papper. Merparten av porträtten ingår i Konrad Peter Lundblads donation på över 13 000 porträtt.

12/08/2024

Känner du någon som är 7-9 år och tycker om att skapa? Då kan vi tipsa om Konstklubben – illustrera mera! Under fem onsdagar med start från den 18 september testar vi att skapa i olika tekniker och material. Vi tittar på utställningen ”Ilon Wiklands bildvärldar. Saga, äventyr och vardagsliv” och pratar om vad det egentligen betyder att illustrera samt testar att skapa våra egna sagolika världar.

I höst erbjuder vi även en kurs för dig med behov av ett lugnt tempo. Kursen som startar den 6 november vänder sig specifikt till dig med NPF-diagnos eller likvärdiga behov. Vi arbetar i mindre grupp och håller ett lägre tempo.

Läs mer om konstklubben, tider och föranmälan på vår webbplats:
https://goteborgskonstmuseum.se/2024/06/konstklubben-illustrera-mera/

Hoppas vi ses!

Illustration I min farmors hus, 2005, Akvarell, krita och gouache på papper. © Design Ilon Wikland AB. Ilon’s Wonderland i Hapsal.

11/08/2024

har titeln ”Regina Angelorum” och är ett 500 år gammalt kopparstick av Diana Mantuana. Papperet är åldrat, och har mörknat lite i hörnen. Trycket är fortfarande tydligt. Vi serJungfru Maria sittandes på ett moln tillsammans med Jesusbarnet. Molnet är stiliserat, det ser ut att vara uppbyggt av bomullstussar. Under molnet står tre änglar. Den mittersta iförd kläder som för tankarna till en romersk soldat. Ståendes med ena foten på en liggande gestalt; med bockhorn och svans, håller ängeln i en vågskål. Symbolen för rättvisan. Ängeln längst till höger håller beskyddande om ett barn med en fisk i handen. Fisken är en symbol för den kristna tron. Alla vänder sig, eller pekar, upp mot änglarnas drottning och barnet i hennes famn. Motivet har en komposition i form av en trekant.

Diana Mantuana, även känd som Diana Scultori, föddes någon gång runt 1547. Hon växte upp vid hovet i Mantua, där hennes pappa arbetade som gravör och skulptör. De kvinnliga yrkeskonstnärerna under renässansen var ganska få, och kvinnliga gravörer var ännu mer ovanliga. Men Diana Mantuas pappa var både gravör och villig att lära sin dotter yrket. All utbildning hade hon förmodligen inte tillgång till. Hennes manliga kollegor kunde utbilda sig i perspektivlära och i att teckna efter modell - till det hade inte kvinnor tillträde. I stället blev hon hänvisad till att ägna sig åt den rent tekniska skickligheten som gravör.

Diana Mantuana, Regina Angelorum, sent 1500-talet, kopparstick.

09/08/2024

Vi önskar trevlig helg med Sigrid Hjerténs målning Stilleben som just nu visas i utställningen ”Ny Konst. Charlotte Mannheimer och modernismens intåg i Göteborg”.

Under några år kring 1920 drev Charlotte Mannheimer det inflytelserika galleriet Ny Konst, som var ett av de första gallerierna för samtidskonst i Göteborg. Här introducerades Göteborgsbaserade och nordiska konstnärer för publiken – däribland flera kvinnliga konstnärskap som Mollie Faustman, Tora Vega Holmström, Maj Bring och Sigrid Hjertén.

Utställningen pågår fram till 27 oktober. Läs mer på vår webbplats: https://goteborgskonstmuseum.se/ny-konst-charlotte.../

Sigrid Hjertén, Stilleben, 1917, Göteborgs konstmuseum. Foto: Hossein Sehatlou.

04/08/2024

Ett rutmönster utgör bakgrunden i . Rutorna är avgränsade med svarta konturer och går i mörkblått och olika nyanser av beige. I förgrunden finns en kvinna med ett spädbarn i famnen. Hon bär en mönstrad kofta i samma färgskala som bakgrunden. Det långa håret är halvt uppsatt och mörkt med ljusbruna slingor. Hon tittar ner mot barnet, som lutar hela sin kropp mot hennes bröst och vilar med huvudet åt sidan. I profil avtecknas det lilla ansiktet, vi ser ett öga, ett öra, och en hand som sticker upp precis intill munnen. Ett rött plagg, eller en filt, omsluter kroppen. Färgen står i skarp kontrast mot den dova omgivningen.

Verkets titel, ”Mor och barn framför höghus”, beskriver vad den rutiga bakgrunden föreställer. Kanske ser vi även likheter med det abstrakta måleriet från mitten av 1900-talet. Det är minimalistiskt och med ett fokus på form, linje och färg. Motivet mor och barn kan också få oss att tänka på kristen ikonografi. För Sandra Ikse återkommer moderskap, födelse och barndom som konstnärliga teman.

Ikse föddes 1945 i Lübeck av lettiska föräldrar. Sina första två år levde hon i Riga, men 1947 flydde familjen till Sverige. De bosatte sig i Göteborg och det är där Ikse genomgått sin konstnärliga utbildning, vid HDK och Valand. Under 1970-talet var hon en av flera kvinnliga konstnärer som valde att fokusera på det textila uttrycket. I en tid som uppmuntrade den politiska konsten skapade de utifrån sina egna livserfarenheter. Det personliga gjordes politiskt. Men utöver de egna erfarenheterna riktades fokus även till förtryck välden över. Sandra Ikse deltog 1975 i den uppmärksammade utställningen Verkligheten sätter spår på Röhsska Museet. Där fick en grupp feministiskt orienterade textilkonstnärer ett större genombrott.

Sandra Ikse (svensk, *1945), Mor och barn framför höghus, 1975, Gobeläng i ull och lin. © Sandra Ikse / Bildupphovsrätt 2024

31/07/2024

Målningen Björkar i blåst tillhör de landskapsstudier som Åke Göransson utförde under och strax efter Valandstiden 1924–1928. Troligen skapades de i Landalabergen, där Göransson återkommande målade landskap. Här ser vi fyra vita björkstammar som växer ur klippskrevorna och lutar åt höger, krökta av blåsten. Björkarnas lövruskor bildar mörkgröna böljande former som förstärker känslan av blåst och rörelse.

Verket visas just nu i en nyhängning av Göteborgskolorismen i två salar på våning 6. Här visas inspiratörer och föregångare som till exempel Edvard Munch, Karl Isakson och Edvard Weie tillsammans med ett brett urval Göteborgskolorister.

Läs mer på vår webbplats: https://goteborgskonstmuseum.se/2024/06/ny-presentation-av-goteborgskoloristerna-och-dess-foregangare/

Välkommen!

Bild: Åke Göransson, Björkar i blåst, 1924/29, Göteborgs konstmuseum.

28/07/2024

I arbetas det koncentrerat. Rummet vi befinner oss i är enkelt inrett med möbler i trä och trasmattor på plankgolvet. Närmast oss sitter två kvinnor bredvid varandra. De har enkla blusar och kjolar. Vi ser dem i profil, alltså från sidan. De tittar koncentrerat ned på fiskarnätet som de arbetar med. De verkar ha fäst nätet i en soffa.

På soffan, lite längre in i bilden till höger, sitter en äldre kvinna. Hon har sjalett och en rutig yllesjal över axlarna. Även hon arbetar med näten, men verkar inte behöva titta på det hon gör, blicken är vänd lite vid sidan av händerna. Längst in i bildens vänstra del sitter ett ljushårigt barn. Barnet lutar sig framåt, blicken är fäst utanför bildrummet. Kanske ut genom fönstret som vi kan ana i bildens högra sida. Ännu ett fönster finns längst in i rummet, genom tyllgardinerna kan vi skymta klippor och hav.

Verket ”Fiskarkvinnor bindande nät, Bohuslän” målades av Carl Wilhelmson år 1894. Då var han på besök i Fiskebäckskil efter flera år i Paris. Han kände kvinnorna i bilden väl, scenen är målad i grannhuset till hans eget. Wilhelmsons pappa dog när han var liten och hans mamma fick ensam försörja familjen. Han visade sig tidigt skicklig på att teckna och utbildade sig bland annat på Valand, som han därefter också kom att bli föreståndare för. Senare flyttade han till Stockholm och blev professor i måleri vid Kungliga konsthögskolan. Till skillnad från många andra manliga konstnärer under hans tid så hade han en positiv syn på kvinnliga konstnärer och uppmuntrade dem aktivt.

var han dock missnöjd med och ville skära sönder, men hans syster lyckades gömma undan målningen. Senare ändrade han sig och tyckte om den. År 1895 fick den ett hedersomnämnande på Salongen i Paris och gav honom hans första framgång.

Carl Wilhelmson (1866-1928), Fiskarkvinnor bindande nät, Bohuslän, 1894, Olja på duk.

26/07/2024

”Jonatan kallade mej för Skorpan. Det hade han gjort ända sen jag var liten, och när jag en gång frågade honom varför, så sa han att det var för att han tyckte så mycket om skorpor, särskilt såna skorpor som jag. ”

I Bröderna Lejonhjärta skriven av Astrid Lindgren möts vi av sjukdom, död, förräderi men också syskonkärlek, lojalitet och hopp.

Upplev några av orginalillustrationerna i utställningen ”llon Wiklands bildvärldar. Saga, äventyr och vardagsliv”. Visas till 12 januari 2025.

Illustrationer ur Bröderna Lejonhjärta © Design Ilon Wikland AB. TM och © The Astrid Lindgren Company.

21/07/2024

I av Ingrid Eriksson ser vi ett pingisbord med nät. Det står på en grön matta. Bordsytan är helt målad med vit färg. Bakom bordet finns det pingisbollar och racketar. Konstverket kan ses som ett exempel på så kallad konceptkonst. Det betyder att idén tar överhanden över materiella eller estetiska överväganden. Liksom titeln ”Alla mot alla” antyder berör konstnären begrepp som kollektivism och individualism. Betraktaren bjuds in till att spela rundpingis. Det både välkomnar alla till lek men någonstans står det slutligen en vinnare. Kan verket ses som en historisk överblick över hur många samhällen har gått från att vara kollektivistiska till individualistiska?

Eriksson var väldigt aktiv i sitt konstnärskap under 1990-talet. Hon jobbade som få andra konstnärer med att göra jämförelser mellan sportens och konstens värld. Ofta med lagsporter som utgångspunkt. I sina interaktiva konstverk har hon bjudit in betraktaren att aktivt delta. Det är meningen att åskådaren ska göra någonting med konstverket. Efter att Eriksson gick bort efter en längre tids sjukdom 2009 skänkte hennes man konstverket till museet. Det är utställt i vår skulpturhall, välkommen att komma in för att spela lite pingis!

Ingrid Eriksson (1949-2009), Alla mot alla, 2005. Upphovsrätt Ingrid Eriksson/BUS 2013

19/07/2024

Vi önskar trevlig helg med Gösta Sandels Landskap från Bohuslän.

Målningen visas just nu i utställningen ”Ny Konst. Charlotte Mannheimer och modernismens intåg i Göteborg”. Här visas den modernistiska konsten ur ett västsvenskt och norskt perspektiv vilket delvis ger en annan vinkling av berättelsen om modernismens utveckling i Sverige.

Utställningen pågår fram till 27 oktober. Läs mer på vår webbplats: https://goteborgskonstmuseum.se/ny-konst-charlotte-mannheimer-och-modernismens-intag-i-goteborg/

Bild: Gösta Sandels, Landskap från Bohuslän, 1917, Göteborgs konstmuseum. Foto: Hossein Sehatlou.

17/07/2024

I utställningen ”Ilon Wiklands bildvärldar. Saga, äventyr och vardagsliv” finns flera aktiviteter för barn och unga. Testa att illustrera och skriva i Ilon Wiklands anda, lös ett uppdrag i utställningen och var med på en sagostund.

Sagostunder:
Tisdagar och torsdagar kl. 16.30–16.45
Söndagar kl. 13.30–13.45 (ingen sagostund 14 juli)

Welcome to join in on a group reading and storytime in the exhibition Ilon Wikland’s visual worlds. Fairytales, adventures and everyday life. Storytime in English, Wednesdays at 16.30–16.45.

Läs mer om utställning och aktiviteter på vår webbplats: https://goteborgskonstmuseum.se/ilon-wikland/

Hoppas vi ses i sommar!

Bild: Ilon Wiklands bildvärldar. Saga, äventyr och vardagsliv, Göteborgs konstmuseum. Foto: Robert Lipic.

14/07/2024

Det har nyss regnat i Hugo Birgers målning ”Utsikt från Fürstenbergska Galleriet mot Brunnsparken” från 1883–1885. Motivet gestaltar utsikten över Brunnsparken från Göthilda och Pontus Fürstenbergs hem. I förgrunden syns topparna på en rad granar och en sittbänk. En allé av träd leder upp mot en fontän. Den är krönt av stadens näst äldsta skulptur, ”Såningskvinnan”, även kallad ”Johanna i Brunnsparken”, utförd av Per Hasselberg. Vattenpölar blänker på grusgångarna. Till vänster i bild korsas en pöl av ett barn och en vuxen. Det är tidig höst och bladen på träden har börjat gulna och falla till marken.

Makarna Fürstenbergs hem ärvdes 1879 av Göthilda. Idag kallas det Palacehuset, det ligger på Södra Hamngatan 2 i Göteborg. Tillsammans med sin make blev Göthilda viktig för stadens konstliv runt förra sekelskiftet. Paret fungerade som mecenater för en rad numera välkända konstnärer. Bland konstnärerna som de omgav sig med kan nämnas Carl Larsson, Ernst Josephsson, Per Hasselberg och Hugo Birger, vilken målat .

Hugo Birger (1854-1887), Utsikt från Fürstenbergska galleriet mot Brunnsparken, 1889–1885, Olja på duk.

13/07/2024

⚽️ Är ni taggade på EM-finalen i fotboll på söndag? ⚽️

Här bjuder vi på lite inspiration inför matchen mellan Spanien och England. Målningen ”Fotbollsspelare” av Tor Bjurström visas i den nyhängda presentationen om göteborgskolorismen på våning s*x, tillsammans med bland andra Åke Göransson, Inge Schiöler och Märta Taube-Ivarson. Flera av verken har sällan eller aldrig tidigare visats.

Välkommen att ladda upp inför matchen hos oss imorgon! Vi har öppet mellan kl. 11-16.

Tor Bjurström (1888 - 1966), Fotbollspelare, Olja på pannå. Tor Bjurström/Bildupphovsrätt 2024. Verket visas i Göteborgskolorism II (Sal 25).

07/07/2024

I möter vi en bortvänd flicka. Hon sitter på golvet med händerna som stöd bakom ryggen. Ena benet vilar vinklat mot golvet medan det andra är uppdraget. Vi ser kroppen från sidan. Hon har mörkt hår i en konstfullt utförd fläta med en ockrafärgad tofs högst upp. Huvudet, underarmarna, händerna och fötterna är noggrant återgivna. Kläderna och resten av kroppen är mer skissartade. Tunna, säkra linjer visar deras konturer. Tröjan och byxorna har en milt gröngrå färg med vita muddar. Bakgrunden är enkel och stilla med ett grått golv, en list i dämpat grön och en gammelrosa vägg. En röd linje avgränsar bilden mot en ljusgrå kvadrat som omger den, likt en målad ram. Över hela ytan syns prickar och fläckar, de är håligheter i den tjockt pålagda färgen.

Konstnären bakom verket, Greta Gerell, föddes 1898 i Stockholm. Hennes mamma uppmuntrade hennes talang för att måla och teckna. Hon började studera konst redan som tonåring och utbildade sig både i Sverige och utomlands, bland annat i Paris för den kände konstnären André Lhote.I början ägnade hon sig främst åt grafik och bilder av djur. Senare gick hon över till att måla landskap och djurmotiv i en impressionistisk stil, alltså ett sätt att försöka fånga stunden, ljuset och intrycket. Från ungefär 1950 började hon måla människor och vardagliga föremål på ett nytt sätt. I de verken är bakgrunden ofta avskalad och ibland enfärgad. Människorna är försjunkna i något arbete eller inåtvända och tingen framstår som tidlösa.

Greta Gerell (1898-1982), Porträtt av sittande flicka, Olja på duk. © Greta Gerell / Bildupphovsrätt 2024.

05/07/2024

”Från Ilon till Astrid” ” – står det nere i högra hörnet på flera av verken. Ilon Wikland är den som illustrerat flest av Astrid Lindgrens böcker i Sverige.

Wikland fick tydliga inre bilder när hon läste manuset och hon brukade efter en första skissrunda presentera sina förslag på hur karaktärerna till en ny bok skulle kunna se ut. Om Lindgren inte tyckte om förslagen så ändrade hon på dem tills de båda var nöjda. Wikland beskriver samarbetet som roligt, dynamiskt och professionellt.

I utställningen ”llon Wiklands bildvärldar. Saga, äventyr och vardagsliv” visas drygt 400 originalverk i en lekfull miljö som uppmuntrar barnens eget utforskande. Visas till 12 januari 2025.

Illustration ur Visst kan Lotta cykla © Design Ilon Wikland AB. TM och © The Astrid Lindgren Company.

03/07/2024

Tips! I sommar kan du gå med på en öppen visning och fördjupa dig i utställningen ”Ny Konst. Charlotte Mannheimer och modernismens intåg i Göteborg”. Missa inte heller chansen att få en introduktion av Göteborgs konstmuseum i Fürstenbergska galleriet, en av museets mest uppskattade delar. Läs mer om sommarens visningar på vår webbplats: https://goteborgskonstmuseum.se/aktiviteter/oppna-visningar/

Welcome to an introduction to the Gothenburg Museum of Art in the Fürstenberg Gallery, one of the museum’s most appreciated exhibitions. Read more about the guided tours in English on our website: https://goteborgskonstmuseum.se/en/

Varmt välkommen!

Bild: Fürstenbergska galleriet, Hugo Birger, Frukost under ferian i Granada, 1882, Göteborgs konstmuseum. Foto: Kristin Lidell.